Tandläkaren i Prachuap

Då vårt ena fadderbarn Mon fått tanden avslagen så lovade vi honom att han skulle få gå till tandläkaren i Prachuap. Även lilla Min var svullen i tandköttet så hon får också följa med för en genomgång av tänderna. Nong kom och hämtade mig med taxi och sedan åkte vi för att hämta Min och Mon för vidare färd till tandis i Prachuap för en tandundersökning. Nong frågade även om lilla Gäng kunde följa med för en genomgång men då fick vi se hans tänder och mormor tyckte inte att det var nödvändigt att han gjorde det nu. Känns bra att de inte utnyttjar situationen utan är det något man inte tycker är nödvändigt så säger de det.

Det var två frågande barn som hoppade in i bilen och satte sig i väntrummet hos tandläkaren. Då tandläkaren är bra på engelska så var det lättare att få förklarat vad han tyckte borde göras. Först var det Mons tur och det hade visat sig att han cyklat omkull och slagit ut tanden på så sätt. Tandläkaren förklarade att vi måste vänta minst tre månader till innan han kunde bedöma om tanden var död eller inte. Är den inte det så kan han bygga upp tanden igen annars får det bli en krona som skruvas in i benet. I övrigt hade Mon så fina kritvita tänder. Deras tänder blir heller inte förstörda av en massa godis som våra tänder i västvärlden gärna blir. Han fick en genomgång och rengöring av tänderna då bl.a. tandsten togs bort. Sedan var det lilla Mins tur och där upptäckte tandläkaren några skador på tänderna som han trodde kommit av en olycka av något slag men han sa att även det kunde korrigeras när vi kom nästa gång.

Lasse, Lis och Christer åkte motorcykel till Prachuap för att vi skulle kunna åka motorcykel hem. Vi åt lunch på vår nya favoritrestaurang i Prachuap och även Nong följde med dit. Efter en super god lunch där barnen tog krabb bullar och jag en kycklingrätt med ananas, cocosmjölk och curry så köpte vi nya skor åt alla inkl. lilla Gäng. Min ville ha en keps att sätta på sitt lilla renrakade huvud så det köpte vi. Mon tittade drömmande på en fotboll så det fick slinka ner en sådan också i kassen. Därefter skildes vi åt och Nong skjutsade hem barnen och vi fortsatte på motorcykel. Det skar i våra hjärtan när vi såg att Min blev ledsen och ville inte släppa min hand.

Vi åkte till en affär för att köpa ett nät till motorcykeln. Nätet gör att sadeln varken blir blöt eller för varm. Eftersom det började bli sen eftermiddag så skyndade vi oss hemåt för att hinna till nästa aktivitet. Samtliga nu boende på området beslutade att vi skulle låta personalen få bada en stund. Att se personalen så glada och lyckliga var verkligen en fröjd. Både de och vi hade en helt underbar stund tillsammans i poolen med massor av skratt. De som vågade sig i var Pla, Gib, Mr Arm och Eeh. Chip och Mrs Add avstod från bad men tittade skrattande på. Pla och Arm kunde båda simma riktigt bra så det syntes att det inte var första gången de badade. Eeh som från början klamrade sig fast vid något flytande simmade mot slutet med endast badpuffar.

På kvällen var alla på området bjudna till Yvonne och Lars S6 på bartömning då de åker hem till Svedala natt mot torsdag.

Kvällen avslutades sedan med poolparty så sängen fick vänta tills 02.00.

Lite sammanbiten är man allt när man aldrig varit hos tandläkaren tidigare.
I väntan på lunch
Ma-Prow Restaurang i Prachuap
Jag försöker mig på att förklara för Mon att de ska fixa tanden nästa gång vi kommer.
Rengöring av tänderna. En riktig liten hjälte som inte knystade ett ljud fast det nog kändes när tandstenen togs bort med ultraljud.
Rengöring av tänderna. En riktig liten hjälte som inte knystade ett ljud fast det nog kändes när tandstenen togs bort med ultraljud.
Lunch dax
Frågade brorsan om det gjorde ont innan hon stag upp i stolen. Mon skakade på huvudet och då såg Min lite lugnare ut.
Frågade brorsan om det gjorde ont innan hon stag upp i stolen. Mon skakade på huvudet och då såg Min lite lugnare ut.
I väntan på lunch
Badgänget
Badgänget