Bugs in paradis
I Huay Yang finns det även en del småkryp som inte är lika trevliga bl.a. ormarna. Det finns en hel del arter men än under våra 10 år i byn har vi inte hört om någon som blivit ormbiten. De är förmodligen räddare för oss än vi för dem. Vi har dock hört om en del historier där ormar är inblandade. Bl.a. en granne som efter en vecka i huset lyfte på dynan i korgfåtöljen och där låg en död orm som han förmodligen suttit ihjäl. I vår korgmöbel finns ingen täckt botten utan bara ribbor vilket gör att vi inte kan råka ut för samma sak. En annan person i byn såg en orm på gräsmattan och började peta på den med en lång pinne innan vakten kom rusande tog pinnen och höll för ögonen när han långsamt förflyttade ormen med hjälp av pinnen utanför tomten. Det visade sig vara en spottkobra. Vi själva har bara sett ormar på avstånd förutom en gång när vi anlände sent till byn och skulle åka ner till stranden och äta. Vi åkte motorcykel och plötsligt hoppade en vit orm upp i höjd med motorcykeln och försvann sedan ner i buskaget. Den blev troligen så rädd när vi kom farande att den snabbt flydde iväg. Igår såg Jessica och Erik en orm nere vid stranden på Nishaville vilken hon lyckades fånga på bild.
På sjukhuset i Prachuap finns stora kartor med bilder på djur så att man kan peka på, om man skulle bli biten av någon orm eller något småkryp.
I våra gräsmattor finns även två sorters tusenfotingar, den ena helt ofarlig och den andra är inte farlig men det gör fruktansvärt ont om man blir stungen av den. Vi går därför inte barfota på de sammetslena gräsmattorna även om vi gärna skulle vilja. Det finns även en hel del ödlor som är riktigt vackra. En av ödlorna låter som en fågel så varje kväll när vi sitter på altanen så hörs ett ljud som låter som ”tacke, tacke” och då är det ödlan som är i farten. Grodor finns det också gott om men de dyker upp först när det regnar men då kvackar de så mycket att man får direkt ont i öronen. Grodorna studsar som små gummibollar framför motorcykeln om man är ute och åker och då sägs det att ormarna gärna kommer fram för att förse sig med mat.
På sjukhuset i Prachuap finns stora kartor med bilder på djur så att man kan peka på, om man skulle bli biten av någon orm eller något småkryp.
I våra gräsmattor finns även två sorters tusenfotingar, den ena helt ofarlig och den andra är inte farlig men det gör fruktansvärt ont om man blir stungen av den. Vi går därför inte barfota på de sammetslena gräsmattorna även om vi gärna skulle vilja. Det finns även en hel del ödlor som är riktigt vackra. En av ödlorna låter som en fågel så varje kväll när vi sitter på altanen så hörs ett ljud som låter som ”tacke, tacke” och då är det ödlan som är i farten. Grodor finns det också gott om men de dyker upp först när det regnar men då kvackar de så mycket att man får direkt ont i öronen. Grodorna studsar som små gummibollar framför motorcykeln om man är ute och åker och då sägs det att ormarna gärna kommer fram för att förse sig med mat.